Oj, vad det blåser idag! Lyckligtvis så skiner några solstrålar igenom de tjocka molntäckena ovanför mitt huvud. Men just nu känner jag mig lite tom i skallen...
Ringde om ett jobb för ett tag sedan och helt plötsligt hade "hon" bokat in en tid då vi skulle mötas. Nu råkar det vara så att just den dagen till skillnad från hela den gångna veckan är fullproppad med viktiga lektioner i skolan. Det är klart jag hade kunnat be om en ny tid, men damen lät så stressad och suckade typ så fort jag fumlade med almanackan eller telefonnummer. Jag får känslan av att om jag ringer och ber om en ny tid så kanjag ha sabbat min chans att få jobbet. Oftast är det dock inte så, men det känns så... Jag vet inte vart jag ska gå eller vem jag ska träffa, men det löser sig nog på något sätt. Det är tragiskt att folk är så sönderstressade idag att man ska känna dåligt samvete för att man "ringer och stör" när man söker jobb. Varför har det blivit så här? Vi pratade igår om att just vuxna idag är så stressade. Vad ska inte barnen som växer upp i det här samhället vara om 30 år??
Ringde om ett jobb för ett tag sedan och helt plötsligt hade "hon" bokat in en tid då vi skulle mötas. Nu råkar det vara så att just den dagen till skillnad från hela den gångna veckan är fullproppad med viktiga lektioner i skolan. Det är klart jag hade kunnat be om en ny tid, men damen lät så stressad och suckade typ så fort jag fumlade med almanackan eller telefonnummer. Jag får känslan av att om jag ringer och ber om en ny tid så kanjag ha sabbat min chans att få jobbet. Oftast är det dock inte så, men det känns så... Jag vet inte vart jag ska gå eller vem jag ska träffa, men det löser sig nog på något sätt. Det är tragiskt att folk är så sönderstressade idag att man ska känna dåligt samvete för att man "ringer och stör" när man söker jobb. Varför har det blivit så här? Vi pratade igår om att just vuxna idag är så stressade. Vad ska inte barnen som växer upp i det här samhället vara om 30 år??
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar